Det hÀr examensarbetet undersöker det personliga kontot för hÀlsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut frÄn Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen Àr vid tiden för denna rapports fÀrdigstÀllande Ànnu inte genomförd vilket den var planerad att vara.MÄlet med examensarbetet Àr att pÄ uppdrag av Mawell undersöka vilka affÀrsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahÄllen tjÀnst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjÀnster, förvÀntas leda till. Men ocksÄ implementera tvÄ tjÀnster som visar konceptet med hur en tjÀnst kan anvÀndas för att skapa nytta för en utvald mÄlgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika mÄlgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag pÄ hur tjÀnster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen Àr ett antal olika tjÀnsteförslag baserade pÄ mÄlgruppernas problem och behov samt tvÄ tjÀnsteimplementationer.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumÀrke" med avseende pÄ personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumÀrke..

VĂ„r uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor pĂ„ ett halvĂ„r. Det Ă€r viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmĂ€nheten dĂ„ organisationerna Ă€r beroende av att allmĂ€nheten skĂ€nker stora summor till deras ideella arbete. PĂ„ senare Ă„r har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir dĂ€rför vĂ€sentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. VĂ„rt syfte Ă€r att förklara vad som pĂ„verkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.UtifrĂ„n den forskning och teori som finns inom omrĂ„det för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tĂ€nkas pĂ„verka deras redovisning.

Den hÀr uppsatsen syftar till att analysera personligt varumÀrkesbyggande pÄ Facebok samt hur jaget kommodifieriats pÄ Facebook. Jag anvÀnde mig av Goffmans teorier om sjÀlvpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumÀrkesbyggande. Metoden jag anvÀnt för att samla in mitt material var kvalitativ dÄ jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 mÀn i Äldrarna 22-26. Slutsatsen Àr att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig sjÀlva pÄ Facebook och pÄ sÄ sÀtt sker personligt varumÀrkesbyggande.

Titel: ?Instagram, vÄr scen för framtrÀdande?. En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen InstagramNivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse och insikt i ungdomars anvÀndande av fotoapplikationen Instagram. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnder jag mig av nÄgra huvudfrÄgor vilka Àr:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter Àr okej att publicera och vilka Àr inte det? Varför Àr det sÄ?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Syfte: VÄrt syfte Àr att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-anvÀndare har förÀndrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgÀnglig pÄ internet och mÄnga finns Àven tillgÀngliga pÄ sociala medier, dÀr lÀsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förÀndrat anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkÀtintervjuer pÄ internetResultat: Resultatet visar att anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter mer eller mindre har förÀndrats sedan de startat konto pÄ Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att fÄ nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra anvÀndare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, dÀr de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Titel: ?Instagram, vÄr scen för framtrÀdande?. En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen InstagramNivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse och insikt i ungdomars anvÀndande av fotoapplikationen Instagram. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnder jag mig av nÄgra huvudfrÄgor vilka Àr:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter Àr okej att publicera och vilka Àr inte det? Varför Àr det sÄ?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

I form av en utvÀrdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende pÄ hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvÀrderingen Àr att skapa en bild av granskningen i dagslÀget samt att kartlÀgga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hÀmtats direkt frÄn SFI men kompletterande data har Àven inhÀmtats frÄn organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptÀckts har jag försökt kartlÀgga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet frÄn SFI:s sida samt för lÄgt stÀllda krav pÄ kontoinnehavarna.

Aktiebolagslagens huvudregel Àr att bolaget sjÀlvt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det mÄnga inte kÀnner till Àr att det finns nÄgra undantag frÄn denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krÄnglig aktiebolagslag gör inte saken bÀttre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lÀttare att förstÄ sÄ att Àven lekmÀn blir medvetna om undantagen frÄn den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framstÀllning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

Personligt varumÀrke.

Denna studie jÀmför hur kommentarer till nÀtartiklar pÄ Aftonbladet.se har förÀndrats frÄn 2010 till 2011 vad gÀller innehÄll, sprÄk och ton. Mellan dessa Är har systemet för kommentering Àndrats pÄ Aftonbladet.se, frÄn att det 2010 krÀvdes registrering och att kommentatorn fick vÀlja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur diskussionerna och sprÄket i kommentarsfÀlten pÄverkas nÀr kommentatorn inte lÀngre fÄr vara anonym.Med kvantitativ innehÄllsanalys undersöks tvÄ artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar frÄn varje Är. Urvalet av artiklar utgÄr frÄn vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren Àr kritisk, om den svarar pÄ en annan kommentar och om den innehÄller stavfel eller andra sprÄkliga misstag.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Vi har i denna studie Àmnat kartlÀgga hur begreppet personligt varumÀrke anvÀnds för att Äteruppbygga och stÀrka ett personligt varumÀrke pÄ Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumÀrkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumÀrke. UtifrÄn en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlÀgg frÄn utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestÄtt av en kvantitativ mÀngd data och dÀrmed presenterats pÄ ett kvantitativt sÀtt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjÀlpt oss analysera vÄra resultat utifrÄn olika kategorier.

Bakgrund: De flesta personer kÀnner vÀl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer mÄnga gÄnger betraktas som kommersiella produkter. De Àr personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumÀrke. Denna förekomst förenat med varumÀrkesstrategi, föder tanken om varumÀrkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, dÀr vi istÀllet för produkter pratar om individer.